Av Fabian Lindberg 
Det började med en enkel men kraftfull idé: att skapa en plats där människor kunde mötas på egna villkor. I slutet av 1800-talet, när industrialiseringen förändrade Sverige i grunden, växte behovet av samlingslokaler fram bland arbetare som saknade både inflytande och utrymme i det offentliga livet.
Svaret blev Folkets hus – byggnader som bokstavligen restes av folket själva, med insamlade pengar, frivilligt arbete och en stark tro på gemenskapen.
År 1890 invigdes det första Folkets hus i Malmö, och snart spreds rörelsen över landet. Under 1900-talet blev dessa hus centrala i det svenska samhällsbygget. Här hölls politiska möten, organiserades fackföreningar och skapades kulturella upplevelser. Folkets hus blev mer än bara byggnader – de blev en del av demokratins infrastruktur.
En plats för kultur och gemenskap
Folkets hus och parker utvecklades snabbt till nav för både kultur och socialt liv. Här visades film, arrangerades konserter och danskvällar, och här samlades människor över generationsgränser.
Det var platser där idéer kunde växa och där människor kunde känna delaktighet i samhället. På många orter var Folkets hus den enda offentliga mötesplatsen – en funktion som fortfarande är viktig i delar av landet.
Hur verksamheten finansieras
Bakom verksamheten finns en kombination av finansieringskällor. Traditionellt har Folkets hus byggts och drivits genom ideellt engagemang, medlemsavgifter och lokala initiativ.
Idag är finansieringen mer komplex och består ofta av:
-
Intäkter från uthyrning av lokaler och arrangemang
-
Offentliga bidrag från kommuner, regioner och stat
-
Projektstöd för kultur- och utvecklingsinsatser
-
Samarbeten med studieförbund och andra organisationer
Denna blandning gör verksamheten möjlig – men också sårbar, särskilt i tider av minskade bidrag eller sviktande publikunderlag.
Förändrade tider och nya utmaningar
Under efterkrigstiden blomstrade verksamheten, men mot slutet av 1900-talet började förutsättningarna förändras. Televisionen flyttade underhållningen in i hemmen, senare följd av internet och digitala plattformar.
Urbanisering bidrog också till att mindre orter tappade invånare, vilket gjorde det svårare att upprätthålla verksamheten. Många föreningar fick kämpa med minskade intäkter och ökade kostnader.
Under de senaste decennierna har utvecklingen blivit tydlig. Antalet Folkets hus i Sverige har minskat kraftigt, och många byggnader kräver omfattande renoveringar. Uppvärmning, underhåll och modernisering innebär kostnader som små föreningar ofta har svårt att bära.
Pandemin blev dessutom en avgörande vändpunkt. När bokningar och evenemang försvann över en natt försvagades ekonomin ytterligare, och vissa verksamheter tvingades stänga.
Organisation och ledning i dag
Den nationella samordningen sker genom Folkets Hus och Parker, som samlar hundratals medlemsföreningar över hela landet. Organisationen fungerar som ett stöd för lokala aktörer och arbetar med kultur, demokrati och utvecklingsfrågor.
Sedan maj 2023 är Nina Andersson vd. Hon ansvarar för den operativa verksamheten och organisationens strategiska riktning. Med en bakgrund inom politik och kultur har hon en central roll i att positionera verksamheten i ett modernt samhälle.
Styrelsen leds av Gunilla Carlsson, som tillsammans med övriga ledamöter ansvarar för organisationens långsiktiga utveckling. Ledningen speglar en klassisk folkrörelsestruktur där central styrning kombineras med ideellt engagemang.
Mer än byggnader – ett socialt nav
Från 1000 folkets hus runt om i landet till ett 500 idag. Trots utmaningarna finns ett starkt värde kvar. På många mindre orter är Folkets hus fortfarande den sista platsen där människor kan samlas – för en filmvisning, ett årsmöte eller en konsert.
När ett sådant hus stänger uppstår inte bara en praktisk förlust, utan också ett socialt tomrum. Det handlar om tillgången till gemenskap, kultur och demokratiskt deltagande.
En framtid i förändring
Samtidigt lever arvet vidare, om än i ny form. På vissa platser har verksamheten utvecklats genom nya samarbeten och användningsområden. Folkets hus fungerar idag ofta som biografer, allaktivitetshus eller kulturella nav med bred verksamhet. Att hyra ut kontor för att få in pengar är heller inte ovanligt.
Frågan är inte om behovet av mötesplatser finns kvar – utan hur de ska utformas i en ny tid.
Folkets hus föddes ur en vilja att skapa gemenskap i en tid av stora samhällsförändringar. Idag står de inför en ny omställning. När ljuset släcks i ett Folkets hus kan det ses som slutet på en epok – men också som början på något nytt.